Varje vecka arbetar tusentals människor i Sverige ensamma, i hemtjänsten, på industrigolvet, i socialtjänsten, ofta på natten. Och om något händer är det du som arbetsgivare som har ansvaret för att hjälpen kan nå fram.

Sedan årsskiftet 2025 finns reglerna om ensamarbete på en och samma plats – i AFS 2023:2, som tog över efter gamla AFS 1982:3. Ansvaret är alltså reglerat i lag. Många verksamheter vet inte om att regelverket har uppdaterats, och en del har dokument och riskbedömningar som fortfarande refererar till den gamla föreskriften.

Den här artikeln går igenom vad som gäller idag, vad ni behöver ha på plats och hur ni gör riskbedömningen rätt.

Vad räknas som ensamarbete?

Ensamarbete kan vara två olika saker. Antingen menar man arbete som utförs under förhållanden där arbetstagaren är fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för att nå andra. Eller så menar man arbete där det finns människor i närheten men arbetstagaren inte kan räkna med att få hjälp i en kritisk situation. Det innebär att en undersköterska på ett vårdboende där kollegor finns i byggnaden kan räknas som ensamarbetare om hen arbetar på en avdelning där ingen annan kan nå fram i tid. En hemtjänstpersonal på ett hembesök arbetar nästan alltid ensam om man utgår från lagens definition. Samma sak gäller en ordningsvakt som patrullerar ett område på natten.

Vad ändrades 1 januari 2025?

Den gamla föreskriften AFS 1982:3 om ensamarbete upphävdes den 1 januari 2025. Regelverket har inte försvunnit, men det har samlats ihop i en ny föreskrift: AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Reglerna om ensamarbete finns i kapitel 6, medan reglerna om våld och hot finns i kapitel 5. Det är värt att notera att majoriteten av det som rankar högt på sökmotorer idag fortfarande hänvisar till den gamla föreskriften. Om ni har interna dokument, riskbedömningar eller utbildningsmaterial som refererar till AFS 1982:3 behöver de uppdateras.

Kravet på snabb hjälp vid nödsituation

Arbetstagaren ska alltid kunna tillkalla snabb och effektiv hjälp om en olycka, akut sjukdom, hot eller annan nödsituation uppstår. Det gäller oavsett tid på dygnet. Kravet innebär också att det måste finnas en mottagare. Ett larm utan en definierad mottagare uppfyller inte kravet. Ni behöver veta vem som tar emot larmet, när och hur de kan agera.

Så gör ni riskbedömningen i fem steg

Det låter kanske byråkratiskt. Men en genomtänkt riskbedömning är egentligen ganska enkel att göra, och den gör stor skillnad för de som bär larmet varje dag.

1. 1. Kartlägg var och när ensamarbete förekommer
   Börja med att identifiera alla situationer där personal arbetar ensamma, oavsett om det sker enligt rutin eller bara ibland. Glöm inte kvällar, helger och nattpass. Glöm inte heller inhyrd personal och vikarier, de omfattas av samma regler som fast anställda.

2. Bedöm risk för hot, våld och olycksfall
För varje identifierad situation: vad kan gå fel? Finns det risk för hot eller våld från klienter, brukare eller utomstående? Finns det risk för olyckor i miljön? Hur snabbt kan läget försämras om ingen är i närheten? En påtaglig risk för våld eller hot om våld behöver inte innebära ett direkt uttalat hot. Det räcker att det finns faktorer som indikerar att risken finns, till exempel tidigare incidenter, statistik om arbetsplatsolyckor eller kännedom om specifika klienter.

1. 
   3. Bestäm hur larm ska nå fram
   Utifrån riskbedömningen: vilken teknisk lösning behövs? Ska larmet gå till kollegor via internlarm, till en bemannad larmcentral dygnet runt, eller till en kombination av båda? Vid högriskarbete, ensamarbete på kvällar och helger eller arbete på avlägsna platser är en extern larmcentral ofta det enda alternativet som uppfyller kravet på snabb hjälp
2. 
   4. Dokumentera och tidsätt åtgärderna
   Riskbedömningen ska dokumenteras. Identifierade brister ska åtgärdas och ni ska sätta en tidsplan för när det ska vara klart. Det räcker inte att konstatera att det finns en risk, ni behöver visa att ni har gjort något åt den.

5.  Följ upp
Regelverket kräver att säkerhetsåtgärderna följs upp löpande. Det innebär att kontrollera att larm fungerar, att åtgärdsunderlag är uppdaterade och att personalen fortfarande vet hur larmet används. Vid personalomsättning behöver utbildningen göras om. En lösning som fungerade förra året kanske inte gör det idag.

Vanliga misstag

Vissa misstag dyker upp gång på gång, även i välskötta organisationer med engagerade medarbetare. Det vi ofta ser är att helheten inte har gåtts igenom systematiskt, att rutinerna finns på papper men att ingen har stannat upp och frågat om de faktiskt håller. De vanligaste misstagen vi stöter på är dessa:

Nattpass och helger glöms bort. Det vanligaste misstaget är att riskbedömningen görs utifrån bemannade vardagsskift. Men kravet på snabb hjälp gäller hela dygnet, alla veckans dagar. Vem tar emot larmet på fredag kväll klockan 22?

Inhyrd personal och vikarier glöms bort. AFS 2023:2 gäller alla som arbetar i verksamheten, oavsett anställningsform. Inhyrd personal som arbetar ensam omfattas av samma krav som fast anställda. Det innebär att de också behöver utbildning och tillgång till fungerande larm.

Larmkedjan testas aldrig. Många verksamheter har larm på plats men vet inte om de fungerar. Batterier laddas ur. Åtgärdsunderlag blir inaktuella. Mottagaren byts ut utan att larmkedjan uppdateras. Ett larm som inte testats regelbundet ger en falsk trygghet.

Nästa steg: välj rätt tekniskt stöd

Riskbedömningen avgör vilket stöd ni behöver. Rör sig personalen utomhus behöver larmet ha stabil GPS. Vid klientnära arbete i hemmet är diskret utformning och tvåvägskommunikation viktigt. I industrimiljöer kan falldetektering och inomhuspositionering vara avgörande.

Hitta rätt personlarm för er verksamhet utifrån era specifika förutsättningar, eller läs mer om vad vi menar med personlarm för ensamarbete och hur en komplett lösning ser ut inom arbetsplatssäkerhet.

Vill ni ha hjälp att gå igenom er situation? Kontakta oss så gör vi en kostnadsfri genomgång där vi tittar på var ensamarbete förekommer i er verksamhet och vad som krävs för att uppfylla lagens krav.

 

---

Vanliga frågor om ensamarbete

Vad räknas som ensamarbete?
Ensamarbete är arbete som utförs under förhållanden där arbetstagaren är fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för att nå andra, eller där det finns människor i närheten men arbetstagaren inte kan räkna med att få hjälp i en kritisk situation.

Är ensamarbete tillåtet?
Ja, ensamarbete är tillåtet. Men det ställer tydliga krav på arbetsgivaren att bedöma och hantera de risker som uppstår. Undantaget är arbetsuppgifter som innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld, dessa får inte utföras som ensamarbete.

Vilken AFS gäller för ensamarbete?
Sedan 1 januari 2025 regleras ensamarbete i AFS 2023:2. Den gamla föreskriften AFS 1982:3 är upphävd. Reglerna om ensamarbete finns i kapitel 6 i AFS 2023:2.

Måste arbetsgivaren tillhandahålla personlarm?
Lagen kräver inte personlarm specifikt, men den kräver att arbetstagaren alltid kan tillkalla snabb och effektiv hjälp. Personlarm är i de flesta fall det mest tillförlitliga sättet att uppfylla det kravet, särskilt vid ensamarbete utomhus, i klientnära miljöer eller vid högriskarbete. Vilket tekniskt stöd som behövs avgörs av riskbedömningen.